Mitt namn är Andreas Håkansson och är inne på sluttampen på min studietid här i Växjö. Liksom Nisse, Anna och Alexander studerar jag på programmet Enterprising and Business Development. Anledningen till varför jag skriver på Task’s eminenta blogg är därför att företaget ville visa vad deras projektanställda studenter tycker och tänker om företaget och vad ett arbete hos dem egentligen innebär. Jag var relativt tidig att få chansen att börja jobba på TASK och under våren 2009 gjorde jag mitt första marknadsundersökningsprojekt för företaget och under denna vår har det blivit ytterligare två till.

Task Consulting erbjuder studenter möjligheten att få jobba med studentanpassade projekt medans man kommer i kontakt med näringslivet plus att man tjänar pengar. Denna kombination är svår att finna någon annanstans och TASK gör verkligen ett hästjobb för oss studenter.

Att göra marknadsundersökningar och sitta och intervjua personer är till en början roligt men jag ska i ärlighetens namn säga efter en femton intervjuer börjar det ta emot lite och arbetet blir lätt enformigt i längden. Men här spelar det stor roll att projekten är studentanpassade. Det vill säga projekten löper under en längre tid för att skolarbetet ej ska bli lidande och att göra en intervju om dagen är något som jag tror att alla studenter har tid och möjlighet med. Så egentligen ser jag ingen anledning till varför man som student inte skulle vilja ta kontakt med TASK Consulting.

TASK har i dagsläget ett mycket angenämt problem som företag, nämligen att de får fler uppdrag än vad de har anställda som kan utföra uppdragen. Jag hade ett samtal med Nisse på gymmet förra veckan och han sa att jag kunde få en pall med intervjuer som skulle göras om jag skulle vilja. På grund av ett intensivt kandidatuppsatsande fick jag tacka nej till erbjudandet men ni studenter som har en lite lugnare period i studierna tveka inte på att höra av er. TASK kan erbjuda er tre saker som är oerhört viktiga för en students liv och fortsatta karriär, erfarenheter, kontakt med näringslivet och det ack så viktiga finansiella kapitalet för kvällarna på Sivans, Stallarna och Pudas.

Väl bemött
Andreas Håkansson

Kom och besök oss i gallerian i skolan. Vi är här till ca 16.oo!

Längre ner i detta inlägg kan ni dessutom läsa mer om PAX -studentföreningen för Programmet för Personal och Arbetsliv.

Nils-Petter tillsammans med Anton en av de studenter som arbetar hos oss!

Vi lägger inte pengarna på en grym monter, vi ger hellre studenterna en högre lön!

Alexander en annan grym karaktär som är TASK Consult!

PAX är en av de studentföreningar vi samarbetar med på Linnéuniversitetet i Växjö. Studentföreningen är för Programmet för Personal och Arbetsliv. Vi vet att de har grymma studenter som har spetskompetens inom just sina områden. Tidigare har vi använt oss av en del studenter som är anslutna till PAX och de har minst sagt presterat över förväntan. En av dessa studenter har även gett ett omdöme om oss på vår hemsida, som du kan läsa här!

Studentföreningen är till för att samla studenterna inom programmet, representera medlemmarna och arbeta för att på deras vägnar bevara utbildningens särart, kvalité och goda anseende.

Deras utbildning har huvudområden som psykologi, socialpsykologi, sociologi, pedagogik och handelsrätt (arbetsrätt). Men de studerar även ämnen som företagsekonomi med personalredovisning samt statsvetenskap och nationalekonomi.

Under mässan idag har vi träffat många ytterst kompetenta studenter, som vi hoppas på ska bli en del av TASK Consulting.

Som företag kan det vara svårt att veta vad de olika utbildningarna går ut på.

Just för studenter inom PAX är tänkbara arbetsområden: organisationsutveckling, personalarbete, arbetsmarknadspolitik, arbetsmiljöutredningar, yrkesvägledning, företagshälsovård, utbildningsverksamhet, konsultföretag och annat arbete inom ”Human Resource-området”.

Men de kan även mycket mer!

Vi är OTROLIGT nöjda med att ha studenter från PAX som TASK Consulter!

Det var även kul att träffa på Drivhuset som vi hade kontakt med i uppstarten av vår verksamhet:)

Va fan då för? Borde inte företagen snarare uppmanas att våga chansa? Vi har anställt ”ungdomar” som aldrig tidigare arbetat. Och vet ni vad!? De har även visat sig göra ett bättre arbete än många som haft flera jobb. Lyckan till att få deras första jobb ökar viljan till att prestera till sitt yttersta.  Ungdomar har en vilja, ett driv till att lära sig, göra sitt bästa. Inte alla givetvis, men de flesta. Vi anställer bara ”ungdomar” både de som är under och över 26 år. Jo visst, vi tjänar mer direkt på att anställa studenter under 26 år p.g.a. arbetsgivaravgifterna. Men vad spelar de procenten för roll om den över 26 år arbetar bättre? Varför ses då arbetsgivaravgifterna som en konkurrensfördel? Är det inte bättre att jämna ut avgifterna, så att de är lika för alla? Vill jag anställa en ungdom så tänker jag ju inte ge mindre lön till den för att den är väldigt ung. Samma lön för alla! Är du den rätta personen för jobbet (fast att du är ung) så kommer arbetsgivaren vara villig att ge dig samma lön som en 20 år äldre. Det handlar om olika sorters kompetenser och egenskaper. Man måste prioritera ibland. Väger viljan till att lära sig och prestera mer tyngre än 10 års erfarenhet? Självklart finns det även människor som har 10 års erfarenheter som även vill lära sig mer. Jag har pratat om detta innan och säger det igen BEST PERSON FOR THE JOB!

SVT Debatt tog idag upp att det ska löna sig att arbeta i Sverige. Därför drar de ner kostnaderna för småföretagare och ersättningen för sjuka samt arbetslösa. Självklart har borttagningen av revisionsplikt gynnat oss (även om vi fortfarande har en revisor). Dock håller jag med en av dem som ingick i debatten på SVT: att lägre ersättning för arbetslösa inte gör dem till ”ivriga bävrar” som söker jobb. Jag tror snarare att det kan ge motsatta effekter. Många VILL INTE vara arbetslösa! Förutom att de finns få jobb att söka, så kan mindre ersättning leda till att man är arbetslös längre. Ja som salt på såren till att man är arbetslös ska de helt plötsligt få mindre ersättning. Tro fan att de blir mer deprimerade. Denna depression lyser sedan igenom på anställningsintervjuer och de får inga jobb. Det blir en ond cirkel, kanske drar de på sig massa skulder på köpet också. Det blir därför en LÅNG rehabiliteringsprocess.

Ja det ska satsas på att folk startar mer företag, bort med jantelagen osv. MEN alla vill inte skapa sina egna jobb! Många trivs med att vara anställda! Det är absolut inget fel med det. Många vill inte leva ett liv som till exempel mig, där jag tar med mig jobbet hem och faktiskt älskar mitt eget ansvar. För många är ett jobb bara ett jobb. En inkomstkälla som ska finansiera deras fritid. Det är helt ok!! Och tur är väl det!? Tänk om varenda kotte i hela Sverige skulle starta ett företag, vem ska då arbeta i företagen? Jag tycker absolut inte att man ska starta ett företag om man inte är beredd att satsa på det helhjärtat. Ta lån och ja bla bla bla för att få igång företaget. Ja så får du kanske göra om du vill växa fort. Vi däremot var beredda på att vår tillväxt skulle ta tid. Vi har inte tagit några lån och lagt in något eget kapital. Vi har valt att jobba upp ett kapital! Detta har vi kunnat göra då vi varit heltidsstudenter samtidigt och därför fått CSN.

Det jag gillade i artikeln var ”Att ersätta Arbetsförmedlingen med privata alternativ som specialiserar sig på olika jobb, till exempel ungdomsjobb, är att satsa på ungdomar”. Vi gör precis det här, där ungdomar är vår målgrupp.  Men dock tror jag det behöver göras sådant för alla åldrar. Särskilt de över 50 år, de har precis samma svårigheter att komma in på arbetsmarknaden ”igen” som ungdomar har.

Jag höll även med artikeln om att praktik borde införas mer. Ja kanske borde de som är arbetslösa få välja om de vill ha praktik eller hjälp med att utveckla en affärsplan, som sedan ska bli till ett företag? Många mår inte bra av att gå hemma och många VÄLJER INTE detta! Bestraffa inte dessa människor, utan hjälp dem. Det skulle kunna få bli Arbetsförmedlingens enda uppgift, ge praktik och starta eget kurser! Sedan är det upp till människorna själva att välj!

Som sagt hjärtat bestämmer vilken miljö DU passar bäst i…

// En någon upprörd Anna

Vi fick frågan om vi får många nej. Jag svarade då nej lika snabbt som en kräkreflex. Dock brukar jag vara en riktig ja-sägare när det kommer till om jag vill ställa upp på diverse saker. När jag sedan reflekterade över frågan, så kom jag att tänka på att jag får visst massor av nej varje dag. Men jag fokuserar aldrig på dem. Jag ser inte det som något negativt. Jag har hellre nej-sägare runt mig än dem som säger kanske för att sedan säga nej. Det slösar min tid!

Sara gav mig dock en viktig väckarklocka när vi stod och minglade med några studenter efter föreläsningen. En student frågade om vi någonsin kände att det var bra med oss nu och säljandet av våra personliga varumärken. En annan student frågade om vi alltid strategiskt går runt och säljer oss själva och då inte på det så kallade Pretty woman sättet. Sara påpekade då: -Ja men Anna raggar inte killar på krogen, utan hon raggar folk som kan jobba för henne. Det gav mig en väckarklocka! Det lät ju inte så jäkla bra heller, hehe. Dels så är det absolut inte rätt forum (krogen) för att få ett seriöst intryck och dels kommer man inte alltid riktigt ihåg vad som blivit sagt. Det kanske kan förklara min ångest dagen efter!?

Problemet är att frågan vad man gör så lätt kommer på tal i en vardaglig diskussion. Nästa steg blir att man är heltidsstudent och driver företag. Företaget verkar de flesta tycka vara mycket mer intressant och då är frågan vad företaget gör. Vips så säljer man sin idé, även om det oftast är väldigt omedvetet. Gränsen är svår att dra, eftersom man inte vill vara otrevlig och säga att man inte vill snacka om det på krogen. Fast det är så jag börjat göra numera. Jag ger dem hänvisning till hemsidan och att vi kan snacka en annan dag när man slipper få ångest dagen efter. Men fulla människor kan vara jävligt dryga och det inte alla som accepterar detta svar!

Varje möte kan leda till något, även om man inte går in strategiskt för detta! Efter den här föreläsningen kom en student som ville ha jobb, som vi ska intervjua imorgon. I onsdags var EBD-kvällen. Ett event för att marknadsföra vårt program Enterprising and Business Development (om eventet kan ni läsa här och här). Jag var en av dem som anordnade eventet och gick inte direkt in med tanken på att eventet skulle gynna vårt företagande. Trots detta så ledde det till ytterligare en intervju av en student, en potentiell kund och kloka råd till utvecklandet av vårt företag. Det var inte bara jag som minglade röven av mig, utan både Nils-Petter och Alexander var i full rulle. Alexanders stackars sambo höll på att få vänta halva natten för att Alexander skulle mingla klart. Och nej de är inte romantiskt involverande. De är bara för lika varandra. De har samma namn, kroppsspråk och ja jag mår bäst av att inte veta några detaljer. Nils hänger mycket med dem också och det har resulterat att de numera ser ganska lika ut, klädstil osv. Dock så går herr Alexander OTROLIGT sakta! Det är nog greken inom honom som resulterat till det.

Nog om detta, det var ju inte alls det jag skulle prata om!

Minglandet var inte särskilt strategiskt, utan vi gör det för att det är roligt. Att gå på flera event kan vara jätte kul och allt vi gör vid sidan om studier och företagande är också kul, men det kan även leda till något konkret för oss eller andra. Folk frågar om vi någonsin slutar jobba eller om vi slutar sälja våra personliga varumärken på fritiden. Men är inte fritiden till för att göra det man tycker om??

Ha det gött // Anna Fransson

En sak som jag har fnulat på ett längre tag nu är hur mycket jag som människa, och framförallt som företagare, från situation till situation helt eller delvis hoppas på välviljan och godheten i andra människor eller företagare. Jag tror heller inte detta är något som är unikt för just mig, utan att de flesta av oss är medvetna om att vi ibland måste förlita oss på andra.

Den senaste tiden har för mig varit ett väldigt tydligt exempel på detta på olika sätt. Som ung, ny företagare anser jag att det närmast är ett krav att kunna, våga och vilja ta hjälp folk i ens närhet. En person som erbjuder dig sitt råd eller sträcker ut en hand gör ofta inte det för att han eller hon ser ner på dig, utan tvärt om för att han eller hon tror på dig och din idé (förutom i uppenbara fall med folk som mer eller mindre kräver en spark i arslet). Förmågan att kunna och våga inse sina egna begränsningar är för mig ett tecken på vilja att växa och utvecklas. Jag vill gärna kunna erbjuda mina lärdomar som företagare till de som anser att jag har något att komma med på samma sätt som jag blivit erbjuden hjälp, tips, och råd av folk mer erfarna än mig själv.

En person som jag anser har hjälpt mig, mina kollegor och vårt företag är en eldsjäl vid namn Sara Öhman, en person som på riktigt brinner för entreprenörskap och företagande. Genom att sprida TASK Consultings budskap i sin blogg, och via sin Twitter.

Igår gick EBD- kvällen av stapeln. Under kvällens sista skälvande minuter fick jag en pratstund med en av talarna under kvällen, Per, en person som direkt kunde ge mig konkreta tips, råd och hjälp med idéer på hur vi på TASK Consulting kan utveckla vårt företag. Detta är något som vi uppskattar enormt.

En annan person som hjälpt oss är Linus, en mycket duktig herre i vår klass på EBD som byggt vår hemsida och hjälpt oss med allt grafiskt arbete. På samma sätt uppskattar vi alla vår fina studenter som sprider TASK Consulting på Linnéuniversitetet i Växjö.

Utan er, och alla de personer som jag glömt nämna, så hade det inte kunnat gå så bra som faktiskt går just nu, och förhoppningsvis kommer gå framöver.

Det som detta egentligen pekar på är hur viktigt det är med hållbara relationer och ömsesidigt nätverkande för företagare, speciellt om man, som jag och mina kollegor, är unga, nya företagare.

Nu blev ju detta inte ett jätteroligt inlägg likt det den gode herr Nilsson skrev igår, men jag väljer att strunta i det av den enkla anledningen att det kändes viktigt att få uttrycka uppskattning för de som hjälpt oss. Jag hoppas att vi på TASK Consulting kommer få möjlighet att hjälpa alla er på något sätt i framtiden, oavsett om det handlar om att hitta jobb till er eller att dela idéer och erfarenheter.

För att ändå rädda trovärdigheten på detta inlägget och bibehålla TASK Consulting som ett företag med humor så slänger jag in den här.

Jesus kommer från Borås.

Alexander Tatidis

MEN, jag är inte bitter! Solen lyser som fan ute och i hörlurarna dånar Sick Puppies med You´re Going Down vilket gör att jag fylls av en skum aggro-euforisk känsla innombords som är fruktansvärt svår att besriva. En del av mig vill dansa naken på en sommaräng med blommor i håret och sjunga med dom underbara vårfåglarna, medan en del av mig är powertaggad och känner för att gå en K1-match mot en Grizzly björn. Våren, en tid av kännslomässig moshpit helt enkelt.

För övrigt så kan jag meddela att jag har dragit på mig ännu en ful ovana denna veckan – poker. Som ett strategiskt steg i att bygga upp mitt världsimperium och bli vansinnigt rik så skaffade jag mig här om dagen ett poker account på Svenska Spel. Planen var att spela av hela Strutten90 och Nyborjare123s surt förvärvade veckopeng för att sedan avancera till hardcore-borden där minsta insattsen är typ 100 000$. Där skulle jag ligga och lurspela tills jag fick en monsterhand som skulle ge mig massa massa miljoner! Denna dröm krossades framför mina ögon efter cirka en kvarts spelande då Goran_Elit nonchalant rånade mig med en kåk från helvetet! Och där satt jag med min sketna triss och såg mina fondbesparingar byta ägare…….kul.

”Gråt inte över spilld mjölk Nisse” tänkte jag och la genast ut konfirmationsbrödrosten på blocket för att ha råd med nästa månads hyra. Men det finns ljus i tunneln!

Mitt underbara företag TASK Consulting går det bättre för än någonsin! Vi har bundit nya kunder och projekten regnar över oss som strössel på en mjukglass. Riktigt roligt och jag ser fram emot att ta emot många nya arbetssugna studenter som vill tjäna pengar och skaffa sig erfarenheter här hos oss. Tveka inte på att höra av er om ni är intresserade till jobb eller om ni vill köpa en brödrost. Over and out! / Nils-Petter Nilsson, CFO TASK Consulting

Nils-Petter höll en anställningsintervju idag på engelska, med en mycket talangfull student inom webbdesignens värld. Att Nisse fick ta intervjun berodde på att Alexander äntligen uppdaterat vår hemsida. Nu får jag tydligen inte komma med fler ändringar, jobbigt för Alexander att jag kommer att göra det ändå. Jag tog inte intervjun eftersom jag inte är särskilt intelligent när det gäller olika datorprogram. Till saken hör nog också att jag är den som lyckats glömma mitt egna lösenord till min laptop. Ja man kan nog uttrycka det som att jag och datorer inte alltid är bästa vänner. Intervjun gick bra trots att Nisse trodde att man uttalar visa (visum) som vaisa på engelska och spillde kaffe över hela datorn. Bra jobbat där grabben!

Det har blivit många pauser ute i solen idag. Lite oroväckande när Nisse och Alexander pratar om diverse banala sätt att ta över världen och bli miljonärer på. Thailand är tydligen en het önskedröm för dom båda just nu. Men för övrigt har vi en enad front om vad vi vill med TASK Consulting. Satsa stenhårt!

Mvh Anna Fransson

Jag är väl lika mycket feminist som alla andra i ett demokratiskt land som Sverige, alltså lika rättigheter för alla. Eller ah, frågar vi mina kollegor så skulle de nog gärna se 50-talets hierarki med kvinnorna i hushållet. Dock borde jag ha krossat deras drömmar om att alla kvinnor ska laga ypperliga söndagsmiddagar, då jag ständigt misslyckas i köket. Men när jag tänker efter (att döma av Nils-Petters senaste inlägg) så tror jag inte de skulle yttra sin hemliga dröm om 50-talets hierarki till mig i vilket fall. Och de är nog glada av att ha en tjej i företaget som kan strukturera upp deras vardag.

För länge sedan när det skrevs mycket om jämställdhetsfrågan i media, så skämtade Alexander om att vi kunde skryta med att: – I vårt företag så är en tredjedel av företagsledningen kvinnor. Den andra kollegan (som inte längre är kvar i bolaget) svarade då: - Ja, men Anna har stake för två grabbar, så egentligen är vi 50/50. Det kan nog stämma! Men varför ska företag överhuvudtaget behöva ”skryta” med att en viss procent av företagsledningen är kvinnor? Best person for the job, är väl det man borde eftersträva (man som kvinna)?

Självklart så är det (pip) dåligt om en kvinna får sämre betalt än en man med samma jobb! Det borde inte förekomma! Men varför hylla en kvinna som har samma eller bättre betalt som en man? Varför skrivs det så ofta Berta 23 år är en stark kvinna som….? Det skrivs knappast lika ofta att Knut 22år är en stark man som… Nej då skriver man bara om Knut 22 år. Varför göra skillnad på det? Det här säger ju i princip att det finns även svaga kvinnor, men män är bara män. Vad är skillnaden mellan svag och stark? Varför skrivs ordet starka så ofta ut? När en kvinna vinner en tävling (där båda könen kan delta), så skrivs det oftast ut. I år vanns tävlingen av en kvinna, den första på si och så många år. Det finns så många olika evenemang/tävlingar som hyllar starka kvinnliga företagare, men finns det någon tävling som t.ex. hyllar starka män? Förutom när det gäller testosteronmätningar a.k.a Magnus Samuelsson!

Tanken kan vara god, men själva hyllningarna kan ge bakslag! De säger att en kvinna som företagare är något extremt, något annorlunda, något som inte brukar/ska vara så och därför måste hyllas.

Missförstå mig rätt! Skulle jag få ett pris som kvinnlig företagare, så skulle jag ta emot det. Skulle jag få uppdrag som föreläsare på grund av att jag är kvinna, så skulle jag ta det. Skulle en reporter vilja skriva om mig för att jag är kvinna, så skulle jag ställa upp på en intervju. Och vill de skriva Anna 24 år är en stark kvinns som… så varsågod!  Men det här anser jag vara av intresset för en entreprenör. En entreprenör ser möjligheter och utnyttjar sina resurser maximalt (inom vissa gränser, don’t go pretty woman nu bara det är olagligt). En av mina resurser råkar vara att jag är kvinna, alltså tänker jag inte förbise detta! I och för sig vore det jäkligt svårt att förbise detta. Särskilt när jag inte vill gå in på en nersmutsad offentlig toalett och grabbarna så gärna och sådär barnsligt stolt påpekar att de inte har några problem med det eftersom de kan pissa ståendes.

Hur som helst så tänker jag utnyttja mina resurser maximalt (inom vissa gränser).

Därför är jag entreprenör före kvinna i företagsvärlden!

Väl Mött Anna Fransson

Här uppe på TASK Consultings huvudkontor är det full rulle skall ni veta. Vi sitter alla tre och synkopsvettas över en C-uppsats samtidigt som vi arbetar kvalitativt med företaget. Det är en j-a tur att vi är tre skall ni ha klart för er. Sen hjälper det ju givetvis att vi faktiskt tycker att det vi gör är roligt. Herregud vad det där lät som en kliché grej att säga i en företagsblogg. Nåja, missförstå mig rätt. Jag säger inte det för att det skall se bra ut, jag menar det verkligen. Det hade jag i och för sig också sagt om jag nu inte menat det jag skrev, men faktiskt menar det. Det blir som en självuppfyllande profetia. Hängde ni med? Hur som helst. Vi jobbar mycket, och vi tycker det är kul. 

Idag har varit en extraordinärt framgångsrik dag faktiskt. Vi har haft två möten med potentiella kunder och kommer nu kunna varva upp verksamheten ytterligare ett snäpp. Dagen började dock sådär. På grund av brister hos outsourcead transportlösning blev jag 40 minuter sen till ett möte med en kund. Fattar ni den stressen? Klockan tickar och kunden ringer och undrar vart man håller hus. Inget vidare alls faktiskt. Och det tråkiga i en sådan situation är att alla ursäkter man kommer med låter som hitte på och förbannad lögn oavsett hur sann och ärlig man är. Med gråten i halsen och svetten i pannan kom jag i alla fall till mötet, och som tur väl är så var de jag skulle mötas med väldigt tillmötesgående och bjöd på kaffe. Och då inte bjöd som i att de slängde det i ansiktet på mig utan i en faktisk kopp. Den var svart och vit med prickar på. Det var en fin kopp. Eller mugg kanske det heter, den var ju ändå i porslin.

Mötet gick bra och vi kommer med stor sannolikhet kunna hjälpa dem på ett extremt fördelaktigt sätt, som kommer gynna både oss, kunden och ”våra” studenter. Jag sätter våra inom citationstecken eftersom att jag blivit uppfostrad till att veta att man inte kan äga en annan människa på riktigt. Bäst att vara övertydlig tänker jag. Lite som Ulf Dageby, ni vet, han som skrev texterna till nationalteatern. Ingen har nog missförstått en enda av hans texter. Förutom alla födda efter 1980 som fortfarande undrar vad en Thinnertrasa är för något.

När jag kom tillbaka till kontoret så väntade nästa möte. Eftersom jag fortfarande var i extas efter det första mötet och således lite för ivrig för mitt och många andras bästa så fick Nisse ta över. Till saken hör också att det är Nisse som pratat med kunden i fråga genomgående under en längre period och det kändes dumt att krångla till saker och ting mer än nödvändigt. Det mötet gick i alla fall mycket bra det också, eftersom att Nisse är väldigt duktig och kunden vi pratade med också är väldigt duktig. Min roll blev till detta möte att hämta kaffe för den som undrar. Jag gjorde det bra. Tvekade lite huruvida det skulle vara mjölk/socker. Jag gamblade och det gick. Om inte det är spänning i vardagen så vet jag inte vad som är.

Nu sitter Anna och skriver en lång lista med punkter som behöver förbättras med vår hemsida. Den är tydligen inte så bra. Det känns lite surt. Inte bara för att det är jag som kommer få göra ändringarna, och sen också få ändra i ändringarna. Utan också för att hon har vissa poänger i det som behöver ändras. Det betyder att hemsidan inte är så bra som den kan vara, vilket är lite tråkigt. Å andra sidan kommer den ju bli så bra som den skall när vi har ändrat det som inte var så bra som det borde. Tur att Anna kan det där med detaljer.

Nu är klockan tre och det är dags för kaffe på kontoret. Ta hand om er små barn så hörs vi snart!!

Alexander Tatidis

Jag trodde aldrig att detta skulle ske, aldrig trodde jag att detta faktiskt skulle hända! Ända sedan blogghypen startade med tunga fackelbärare som SnuttizLinda92 och TinyLovedoll90 i spetsen så har jag varit en aktiv motståndare till allt som har med bloggar och bloggosfären att göra. Fantastiskt mycket folk har fantastiskt lite att säga om fantastiskt ointressanta saker, vilket gör mig fantastiskt förbannad. Men nu sitter jag ändå här suttandes på en kopp kaffe, lyssnar på August Burns Red och skriver mitt första blogginlägg. Vad var det som gick fel längs vägen?

Jag kan garantera att detta hade aldrig skett om inte diverse hot och påtryckningar skett från den kvinna jag fruktar mest på denna jord, det vill säga min kära kollega Anna Fransson. Hon kan vara förvånansvärt övertygande när hon spänner blicken i en och svingar en häftapparat mot en som vilken masterninja som helst. Som tur väl är så ska detta blogginlägg tydligen handla om det som jag redan pratar ofta och gärna om, mej själv. Så nu skall jag försöka sammanfatta mitt liv på några rader för er, så ni inte längre famlar i okunskapens mörker.

Jag växte upp ute på Kronoberg här i Växjö med min kära familj där jag levt större delen av mitt liv i lyckosprudlande eufori. Närmsta grannarna var en hage med kor och en mustaschprygg herre vid namn Börje som brukade roa sig med att bita huvudet av kattungar. Mitt intresse för musik visade sig tidigt vara starkt och jag blev så småningom en skolad trummis, men lekte även med gitarrer, sång och piano på fritiden vilket resulterade i att jag vid 14 års ålder började spela i mitt första band. Detta håller jag på med än i dag, främst då som sångare (dock inte i samma band eftersom  jag i sann rockanda bytt band ca 200 gånger).

Efter att jag tagit studenten från Katedralskolans naturvetenskapliga program med inriktning matematik/ musik, (absurd blandning jag vet!), så var det dax för mig att bli man. Kära Sveriges Militärmakt bestämde sig för att slussa upp mig till de allra kallaste delarna av Norrlad där man fick frysa tårna av sig i ett år. Att spränga saker med sprängdeg och peppra med automagevär låter roligare än vad det är när det är -25 C och man bara fått äta kottar och snö i tre dagar. Muck var en lyckans dag med pompa och ståt och jag bestämde mig för att tina mitt frusna hjärta i Asien. Sagt och gjort så packade jag min lilla resväska och drog söderut för att backpacka några månader. Från att vara i min fysiska prime från lumpen där jag bänkade en miljon kilo (minst!), så resulterade misshandeln av min kropp med nudlar och thailänsk fulpilsner att min vanliga runda kroppsform återfann sig.

Väl hemma i gamle goe Sverige igen så började jag jobba en del för att norpa åt mig lite arbetslifserfarenhet innan vidare studier. En tid knegade jag som säljare på ett bredbandsföretag med tvivelaktig moral där jag kom till insikt i att jag faktiskt är en ganska begåvad säljare. Detta gjorde att jag även fick jobb en kort tid på Rix FM som marknadssäljare och några sommrar arbetade jag även med sälj och logistik på ett lokalt företag här i Växjö som säljer Jordgubbar. (Vidriga små bär!)

Jag har alltid vetat att jag verkligen vill göra något stort med mitt liv och att man faktiskt bara lever ett liv. Jag anser att det då gäller att sattsa allt och våga chansa! Ett stort steg i denna riktning togs när jag blev antagen på Enterprising and Business Development. Utbildningen har gett mig ett ovärdeligt kontaktnät, men framför allt lärde jag känna mina kära kollegor Alexander Tatidis och Anna Fransson som jag nu driver Task Consulting med. Mer inspireradende och vänskaplig företagsmiljö får man leta efter och jag tackar någon random stjärna varje dag för min möjlighet att förverkliga mina drömmar. Detta är bara början av något stort och jag kommer inte ge mig förrens total världsdominans är etablerad! Eller i alla fall tills jag har råd att äta annat än nudlar hemma

Ha det bra nu allihopa där ute och hoppas ni kommer följa våra framgångar och (fattar inte att jag säger det här!) fortsätta läsa vår blogg i framtiden.

Mvh / Nils-Petter Nilsson, Ekonomichef Task Consulting